Familjen i Thailand 2014 | Ingemar Pongratz

Ingemar Pongratz latest blog:

Utresan:

Alla vet att en utresa mesta tiden börjar på morgonen när man vaknar, så är det för mig när jag reser på jobbresor tex. Hos oss börjar resan 2-3 dagar innan med att Packa.

Pack är ett ord som är fylld med problem, eftersom det betyder också gå till affärer och Handla. Och när man Reser och skall Packa så kommer vi att Handla det mest märkliga saker, som tex myggmedel som är förbjuden i Sverige, solskyddskrämer som inte längre finns och annat. Dessa är dagar då vi använder bilen som mest, och skall besöka märkliga affärer som jag knappt visste existerar. Ingen nämnd ingen glömd. Ja ja allt blir bra till slut. Sen kom vi till rese-dagen. Det började lite som vanligt, det vill säga att vi var tvungna att stressa. Men vi kom iväg, inget blev glömt kvar, utom att vi konstaterade att Kattas dator borde ha blivit avstängd och frånkopplad. Jag minns att jag frågade om det men det blev inte så. Nåja värra saker har hänt… Hur som helst 5 åriga Louise skötte sig utmärkt och var väl den enda som höll huvudet kall och vi kom iväg.

Vi hade bokat parkering på Terminal 2 men flyget gick från Terminal 5. Det är nämligen billagare att stå inomhus på Terminal 2 än ute på långtidsparkering. Enligt kartan är det 700 m till Terminal 5. Det var det dummaste jag har hört. Undra vem som har mätt avståndet där. Eller är 700m för mig betyder något annat på Arlanda. Men vi han och det enda vi misslyckades med var att fika på loungen. Väl på Arlanda så hann vi med allt som vi skulle utom en snabb fika på SAS-loungen. Men något märkligt hände. Vi hade ju Handlat, och sakerna var Packade. Men nu skulle vi Handla igen samma saker. Hur som helst, jag vet bättre än att fråga.

På planet fungerade allt bra, mellanlandade på Köpenhamns flygplats och sen långa turen till Bangkok. Första problemet. Louise 5 år smilar till sig en flygvärdinna och innan Katta eller jag förstod vad som hände så hade Louise slurpat i sig en burk Coca Cola.

Båda vi förstod att sömnen försvann. Mycket riktigt det blev 10 timmar med en klarvaken 5 åring.

Vilken pärs! Självklart somnade hon precis innan frukosten! Vilken solstråle som vaknade! Om inte annat borde det lära flygpersonalen att inte ge småbarn läsk innan dom skall sova.

Så efter att vi landade var mamma och pappa helt slut, men mätta, medans Louise var nyvaken (det är inget att leka med) och hungrig. Tur att Thailändare gillar barn men det finns alltid en gräns. Men Louise har en märklig förmåga, precis innan det blir jobbigt så ler hon och skattar, och då är hon hur snäll som helst. Gissa om vi kom förbi alla köer.

Vi kom till hotellet. Denna gång blev det Hua Chang Heritage i Bangkok. Vilken cool hotell, den kan jag rekommendera varmt.

Men samtidigt så hightech! Lamporna från en central i rummet som samtidigt sköter luftkonditionering och gardiner, det är inget man lär sig i en handvändning. Minns ni Louise 5 år? Gissa vad hon hade kul, det hängde istappar från kranen…

Toaletten var en intressant upplevelse. Sitsen uppvärmd, självspolande och torkar rent själv!

Men vi bestämde snart att papper trots allt inte är så dumt (den som inte tror det kan väl testa att sätta sig i en kastrull med hett vatten och testa själv) så vi åkte och köpte några rullar vanligt papper

Men annars är allt bra, riktigt bra!

via Ingemar Pongratz http://ingemarpongratzse.se/familjen-i-thailand-2014-ingemar-pongratz/

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s